Tänkte köra igång med en frågestund!! Så fråga på! Svarar på ALLT, no secrets here, no no :) 

Svarar på frågorna antingen på fredag kväll eller lördagmorgon! 

SÅ SÄTT IGÅNG OCH FRÅGA     

Yes, så fort jag får studiebidraget på torsdag (?) så ska jag gå och köpa smink. Behöver nytt smink, för det jag har är typ weird och inte bra alls. Jag vet att man kanske inte ska köpa billigt smink men jag tror jag får börja där. Jag vet inte vad som passar mig och vad jag trivs i ännu, så det är alltid bra att börja med små, billiga produkter så man får prova på   

Kommer lägga upp bilder I promisee 

Börjar om 20 minuter, wohoo.. Orkar inteeee. Vill bara härifrån typ. 

Ska börja med en frågestund igen snart, så då får ni faktiskt ställa frågor. Svarar på ALLT    

Jag har alltid känt en stor saknade sedan augusti 2011 då min morfar lämnade världen. Han betydde verkligen allt för mig. Han var min bästa vän. Det var honom jag gick till när allt var fel, när jag var ledsen, när mamma inte förstod. Det var hos honom jag trivdes. Jag saknar honom enormt mycket och i såna här stunder hade jag verkligen behövt honom. Vi hittade alltid på roliga saker som fick mig att må bättre. 

Han hade ett hus i Halland, jag var hos honom och mormor på loven. Där fanns alltid något att göra, även om närmaste granne var en skog.

Men han var ju så påhittig, han hittade massa grenar och gjorde något av dem. Han gjorde skyltar, t om en gubbe med skottkärra och en stor lykta typ, vi gjorde t om en midsommarstång varje år! Jag saknar dem tiderna.

Jag var alltid i hans juteri och fixade jag också. Byggde saker, hjälpte honom. Vi gick skogspromenader, cyklade till stranden (tills mormor blev trött efter halva vägen och han fick cykla tillbaka och hämta bilen haha).

Alla resor vi gjorde när jag var liten. De var liksom dem som var som mina föräldrar. Jag trivdes aldrig riktigt hos mamma när jag var lite, jag ville alltid bo hos mormor och morfar. Mamma var ju trött efter jobbet och verkade sur, så jag kände mig ivägen, så det var ju bättre att vara hos dem, de var ju glada och blev nästan aldrig arga på mig.

Jag tror min morfar har blivit arg på mig 2 gånger under min uppväxt, mormor blev arg oftare dock.. Men morfar var inte en sån person. Han gillade inte att bråka eller vara arg. Han försökte se allt positivt och var glad.

Han glömde bort bekymmer ganska snabbt.

Han har levt med hjärtproblem och fick äta mediciner. Ibland gjorde det ont på honom, ibland fick han ont i höften (arbetsskada), men han log ändå och gjorde saker och ting, han struntade i smärtan. Han var inte den som låg och lata sig. 

Min morfar är min förebild. Han kämpade in i det sista, han gav ta mig fan aldrig upp. Jag önskar jag kunde vara lika stark som honom och ha den orken som han hade   

Jag älskar dig morfar och du är saknad och älskad av alla oss som är kvar här. Gud var orättvis som tog dig i så tidig ålder, som tog dig ifrån mig nu när jag behöver dig mest av allt   

Jag vet att en del av anledningen till att jag känner mig utanför är mitt fel. Om jag tar initativet och är social så blir det ju annorlunda liksom. Men samtidigt vågar jag inte det, just för att jag är rädd. Jag är rädd för vad folk ska säga när jag gått eller få blickar typ. Jag passar bara inte in. 

Jag önskar bara att jag kunde få allt ogjort då kanske, bara kanske hade klassen sett annorlunda på mig och inte dömt mig för vad som hänt, kanske hade de tagit mig för den jag är, inte för vad jag gjort. 

Idag har det verkligen inte varit någon bra dag. Börjar verkligen dåligt när jag kommer till skolan. I lokalen min grupp ska vara i funkar typ ingenting samt att allt var kaos verkligen. 

Jag vill bara gömma mig under täcket och sova i 100 år typ. Nej men.. Orkar verkligen inte mer. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Jag passar inte in, jag trivs inte, jag mår skit verkligen. 

Jag vill verkligen inte skriva här eller säga till nån när jag mår dåligt för det är så jävla ofta. Jag orkar inte. Känns som om jag bara mår dåligt hela tiden och jag vill inte lägga det på människor runt omkring för det blir jobbigt för dem och så känner jag mig som en börda och mår ännu sämre and on and on. Vad fan ska jag göra? Ja jag vet att jag kan skriva dagbok men, jag känner samtidgt att jag vill att nån ska läsa, att nån ska finnas typ, inte tycka synd om mig eller så, utan bara få veta att nån lyssnar. Psykolog hjälper inte för jag vill gärna prata med någon som finns omkring mig, men vill inte verka jobbig eller nåt. Shit asså... Jag antar att jag löser det på nåt sätt. Allt är bara kaos. 

Var ju depp tidigare idag, men när syrran kom hem ville hon spela kort så jag lärde henne det. Hon är 5 btw och vann alla gånger över mig..... Hon försökte fuska dock haha. Men det fick mig att må bättre och sen skulle vi spela alfapet. Så vi satt i min säng och spelade spel medans scooby doo var på i bakgrunden. 

Detta kommer säkert låta konstigt och kanske barnsligt för vissa.  Men när jag typ har ångest MÅSTE jag kolla på scooby doo. De filmerna gör mig lugn och jag tänker inte alls lixom, jag mår mycket bättre när jag tittar på en scooby doo film.

Blev inget pluggande idag dock..Har verkligen inte orkat. Så imorgon gäller det att köra på. 

Men i alla fall, negativa tankar och deppigheten är borta, nu ler jag och tänker positiva tankar   

Tjabba tjo! Blev inget bloggande igår för jag var med Elin som sov över, hon åkte hem nu för en stund sedan och jag ska plugga idrott.. Har nån jäkla uppgift att skriva, min hälsobild typ. 

Mår inte alls bra idag märker jag.. alldeles för mycket tankar som snurrar i huvudet. 

Har en lång lista på massa böcker jag vill läsa.. Här kommer några av dem, kanske kan jag inspirera er till att vilja läsa dessa också   

1. 

  Vid din sida av Anne Cassidy. Andra delen på serien ''En mördares anteckningar''. Första boken heter ''Tid att dö', den var så himlans bra. Det handlar om en tjej som heter Rose och hennes styvbror Joshua. Deras föräldrar försvann en kväll när det varit på resturang, och inte blivit hittade sedan dess. Joshua och Rose tappade kontakten, men efter fem år dyker Joshua upp igen. Han vill få reda på vad som hänt med deras föräldrar och vill att Rose hjälper honom. Samtidigt sker två mord på Roses skola, varav ena mordet Rose blir misstänkt för, då hon var först och den enda på plats. 

2.   Om det var krig i Norden. Det är ju krig i Syrien, Iran, Irak och massa andra länder. I denna boken är det krig i Sverige. Det är tvärtom liksom. Svenskarna blir flyktingar och får uppleva det som de flyktingarna som kommer hit får uppleva. Värt att läsa tycker jag, för jag kan inte se ur deras perspektiv när jag själv inte är flykting eller upplever det som de gör. 

3.   Black Ice av Becca Fitzpatrick. Hon har skrivit serien, Fallen Ängel, vilken jag fastnade otroligt mycket för. Hon är en oerhört duktig författare! Black Ice handlar om Britt som ska vandra i bergen med en kompis och Britts ex-pojkvän.

I en snöstorm tvingas de söka skydd i en stug, där gömmer sig två killar från polisen och snart blir det ett gisslandrama. Britt ska hjälpa killarna nedför bergssluttningen. Men det finns spår som visar att de inte är ensamma där ute, en mördare går lös. 

Jag vill läsa alla Magnus Nordin böcker samt Anne Cassidy. För jag ÄLSKAR deras böcker verkligen! Frågan är bara om det finns tid för alla   Finns också engelska böcker jag vill läsa, som The Carrie Diaries. 

Jag kommer antagligen lägga upp fler böcker vid andra tillfällen    Ni får gärna ge lite boktips!   

Glömde av att ta bild på skorna hehe ^^ Men så ser de ut, mina fina Race Marine för 199 :- på stadium, bra fynd ska jag säga er !